Med ena foten utanför.

Du flyger högre än oss andra,
man får se upp varenda gång.
Först när du tar dig ner på jorden,
först då kan jag va din vän.

Det är grönare i parken
och du ropar högt när du är där.
Du säger att jag skrämde bort dig,
men du var ju aldrig här.

Du går ensam hem från krogen
och jag undrar hur du gör,
om det är lättare att falla
med ena foten utanför.



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0